Motion angående Folkhälsa

Många människor i Tierp begränsas i dag av ohälsa. Endast 64 % upplever sitt hälsotillstånd som bra, sämst i Uppsala län. Det är ett samhällsproblem att så många riskerar ett socialt och ekonomiskt utanförskap på grund av ohälsa.

Hälsan är individuell men samtidigt är människors ohälsa även en utmaning för ett långsiktigt hållbart samhälle. Även om vi moderater anser att den egna hälsan är ett personligt ansvar så måste vi respektera att det finns människor som av olika anledningar och under kortare eller längre period inte klarar av att bära det ansvaret själv. Då behöver politiken stödja, fånga upp och underlätta ett hälsosamt liv.

För att öka chanserna till ett hälsosamt liv är det viktigt med tidiga insattser i form av utbildning/upplysning, fysiska aktiviteter och individuell uppföljning. Här har förskola och skola en viktig roll i samarbete med individen och det lokala föreningslivet. Samtidigt är hälsoutmaningarna mer omfattande än så och sträcker sig över hela livet. Det handlar också om äldre som är ofrivilligt ensamma när inkluderande aktiviteter och känslan av trygghet saknas. Även här har samhället i samarbete med andra en avgörande roll för ökat välbefinnande.

Investeringar i folkhälsa genererar, förutom de primära individuella vinsterna, samhällsvinster i form av ökad sysselsättning, ökade skatteintäckter och minskade kostnader.

Skolan är barnens arbetsplats och en möjlig plats att stärka barns livschanser oavsett familjeförhållanden och uppväxtmiljö. Skolan erbjuder en unik möjlighet att upptäcka missförhållanden i barnens omgivning. Idrott ingår i läroplanen för att erbjuda alla barn en möjlighet att prova på olika former av idrott. Fysisk rörelse bidrar till en rad positiva effekter på mänskliga kroppen. Dessutom kan fysisk aktivitet innebära minskad risk för ångest och depression. Att öka den fysiska aktiviteten för barn och ungdomar är således ett sätt att förbättra den framtida hälsan och inte minst studieresultaten.

Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 är ett samverkansprojekt mellan skola och den lokala idrottsföreningen. Idén bygger på att göra idrott och hälsa till en naturlig del av vardagen för skolans elever. Projektet är unikt då det följts vetenskapligt sedan starten, av flera vetenskapliga institutioner vid Skånes universitetssjukhus och Malmö högskola. Rörelse blev ett dagligt obligatoriskt kärnämne på skolan och betraktas som lika viktigt som att läsa, skriva och räkna. Alla barn har en daglig timme med idrott och hälsa.

Inom Bunkeflomodellen uppmuntras idrottsrörelsen, skolan och olika företag att arbeta aktivt med hälsofrågorna. Forskningsresultaten visar bland annat på ökad hållfasthet i skelett hos flickor, tätare benmassa hos barn och större andel behöriga elever till gymnasiet. I en avhandling från Malmö högskola konstateras att 96 procent av eleverna som ingick i studien och fick en timmes rörelse per dag var behöriga till gymnasiet, jämfört med 89 procent i jämförelsegruppen. Skillnaden är sju procentenheter och är rensade från andra faktorer då eleverna kommer från samma område och har förutom en timmes rörelse per dag haft både samma undervisning och lärare som kontrollgruppen. Med mer rörelse i skolan har Bunkeflomodellen alltså visat sig kunna minska utanförskap i form av att färre barn går ut skolan utan fullständiga betyg. Fler har möjlighet att gå vidare till gymnasieskolan och stå starkare för att kunna möta ett framtida arbetsliv eller högre utbildning.

Skolan har förutom en uppgift i att förmedla kunskap om hälsa en viktig roll i att tidigt fånga upp elever i olika typer av riskzoner för att motverka ohälsa och utanförskap. Enligt 2010 års skollag skall hälsobesök erbjudas alla elever vid fyra tillfällen under en normal trettonårig skolgång. Detta trots att det under denna tid händer mycket i en ung människas kropp och liv. Vi moderater tror att tätare hälsosamtal i skolan tidigare kan fånga upp eventuell ohälsoproblematik och därmed snabbare vidta åtgärder.

De kommunala bidragen, i olika former, till det lokala föreningslivet kan vara en bra investering för en hälsosammare kommun. Bidragen tenderar dock att gå till sporter, föreningar och därmed personer som redan är fysiskt aktiva, vilket gör att det inte påverkar människors hälsa brett och generellt, utan tenderar ibland att bli elitinriktat. För att våra gemensamma skattepengar skall användas till att så många som möjligt mår bättre och håller sig friska är ett rimligt motkrav till de föreningar som tar emot kommunala bidrag att de också bidrar till den positiva samhällsutvecklingen avseende hälsa, det vill säga exempelvis motionsinritad idrott i stället för enbart tävlingsinriktad idrott. Det kan också handla om att föreningarna bidrar med träning för barn eller ungdomar med särskilda behov eller prova-på-dagar i kommunens skolor. Det är viktigt att idrottsföreningarna tar sig till skolorna då det kan finnas barn som av olika anledningar saknar kännedom om eller förmåga att ta sig till olika idrottsanläggningar för att prova på aktiviteterna.

Mot bakgrund av ovanstående yrkas härmed att Kommunfullmäktige måtte besluta:

Att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast vårterminen 2015 påbörja införandet av Bunkeflomodellen i kommunens grundskolor.

Att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast höstterminen 2014 införa årliga hälsosamtal med samtliga grundskoleelever och gymnasieskoleelever.

Att uppdra åt Kommunstyrelsen att utarbeta samarbetsavtal med samtliga föreningar som erhåller kommunala bidrag, i syfte att stadfästa föreningslivets viktiga roll och delaktighet i en positiv samhällsutveckling.

Daniel Blomstedt (M)



Inga Kommentarer.

Skriv En Kommentar